Historik

Anders Jahan Retzius (1742-1821) professor i Historia naturalis, kemi och ekonomi. En av Sällskapets grundare.

Fysiografiska Sällskapet i Lund stiftades den 2 december 1772. Initiativtagare och drivande kraft var Anders Jahan Retzius, som var professor i naturalhistoria vid Lunds universitet. De övriga stiftarna var teologen Nils Hesslén, som slutligen blev biskop och prokansler (universitetsrektor), och medicine doktorn Andreas Barfoth. Efter några år, den 6 mars 1778, gavs nådig stadfästelse av konung Gustaf III och sedan dess bär sällskapet epitetet "Kungliga".

Fysiografiska Sällskapet skulle enligt de ursprungliga stadgarna "till ändamål hafva twänne så nöjsamma och gagnande wetenskaper som naturalhistoria och Oeconomie". Även om dessa grundstadgar från 1772 bibehölls så antogs under årens lopp tilläggsstadgar. Sällskapets uppgifter var i början inriktade på praktiska ekonomiska värv, i enlighet med upplysningstidens ideal. Redan under 1800-talets första årtionden kom emellertid Sällskapets aktivitet att förskjutas mot mera grundläggande vetenskapliga problem.

En grundlig modernisering av stadgarna stadfästes av konung Carl XV den 28 december 1862. Under 1900-talet skedde vissa förändringar och tillägg till stadgarna. Efter noggranna förarbeten kunde sedan nya grundstadgar fastställas av regeringen den 22 maj 1997.

Hans Majestät Konungen är Sällskapets beskyddare.

Syftet med Sällskapets verksamhet är och har genom hela dess tillvaro varit att ge tillfälle för forskare och lärde från skilda områden att träffas för att lyssna på redogörelser för vunna forskningsresultat och utbyta tankar och idéer. Sällskapet skulle också ge stöd åt forskning inom sina ämnesområden.

Sällskapet förvaltar stora donationer, vilkas avkastning delas ut som anslag. Varje år beviljas ett stort antal ansökningar. Vid behandlingen av ansökningarna som brukar uppgå till cirka 1000 per år, prioriteras yngre forskare och särskild vikt läggs vid att underlätta för yngre forskare att delta i internationella konferenser och symposier.

Fysiografiska Sällskapet förvaltar också donationer som utgör grunden för belöningar i form av priser och medaljer. Här är det fråga om att belöna framstående och långvariga forskningsinsatser, och av naturliga skäl är det här främst etablerade forskare som kommer i fråga.

Föreläsningar är en annan viktig del av Fysiografiska Sällskapets verksamhet. I samband med Sällskapets sammanträden hålls offentliga föredrag, vanligen bestående av översikter över olika forskningsområden.